Du och jag del 11

Fridas hjärta gjorde frivolter när Erik rörde henne, hihi jag måste vara kär, tänkte hon för sig själv.

- Är du hungrig? frågade Erik sedan.

- Nja, lite kanske, svarade Frida trött.

- Sätt dig inne i TVrummet så kan jag fixa nåt åt dig som du kan äta, säger Erik

Frida ler till svar, och Erik reser sig upp och kysser henne i pannan innan han hjälper henne in till TVrummet, han hjälper henne ner i soffan. Frida sätter på TVn, byter lite kanaler tills hon väljer nån realitysåpa om överviktiga. Frida lutar sig tillbaka i soffan och hör Erik skramla i köket. Några minuter senare står han i dörröppningen till TVrummet med en bricka och studerar Frida när hon sover. Han skrattar till för sig själv och ställer ner brickan på bordet. Sedan sätter han sig bredvid henne i soffan och börjar pilla med hennes blonderade hår. Han lägger armen runt henne försiktigt för att hon inte ska vakna sedan börjar han studera hennes armar och ser alla hennes ärr. Skär hon sig också? tänkte Erik för sig själv. I samma sekund vaknar Frida och sträcker på sig.

- Jaha, oj då somnade jag? frågar hon trött.

- Hihi ja det gjorde du, svarar Erik.

- Men ät lite nu du ser så mager ut, säger Erik och nyper henne i magen.

Frida fnissar men börjar raskt äta av smörgåsarna Erik gjort iordning. Sedan börjar han fråga henne om en massa saker.

- Hur många pojkvänner har du haft då? Frågar Erik och blinkar med ena ögat mot henne.

- Seriösa pojkvänner så har jag nog haft 5 kanske, säger Frida och fnissar.

- Du då? Hur många flickvänner har du haft? Frågar hon nu skrattandes.

Erik satt och funderade ett tag.

- Får jag räkna med dom jag var ihop med på dagis? Frågar han allvarligt.

Frida kan inte hålla sig längre, hon brister i skratt och mellan skratt salvorna svarar hon ett snabbt : " Ja det får du ".

- Då har jag nog haft ca. 18-22 stycken, svarar han.

Frida blir genast allvarlig igen.

- Inte mer? Du som är så snygg, svarar hon chokat.

- Hehe, nej jag.. Jag... Jag gillar mer att.. börjar han men fortsätter:

- Nej, tyvärr inte.

- Men vadå jag gillar mer att? Berätta nu, frågar Frida.

Erik blir blossande röd om kinderna.

- Är du bisexuell elr nåt? Frågar Frida allvarligt.

Då brister Erik i skratt.

- Nej nej nej det är jag inte, men om vi säger så här, jag är en sån som mest...

Börjar han med blir snabbt avbruten av Fridas skrik, på TVn berättar dom just om allt vad Calle gjort mot henne. Tårarna rinner nerför Fridas kinder och hon vet inte vad hon ska ta sig till. Erik kramar henne hårt och mumlar tröstande ord till henne, sedan börjar han smeka henne över håret och ryggen. Frida sätter sig rakt upp i soffan, Erik håller fortfarande i henne.

- Du kommer aldrig göra så här mot mig va? För jag är nog kär i dig Erik, och det var så allt började med Calle också att jag blev kär.. Och jag vill inte att det ska bli lika med dig, Säger Frida väldigt snabbt.

Erik ler lite mot henne innan han svarar:

- Nej det är klart att jag inte kommer Frida.

Sedan kysser han henne mjukt och försiktigt på munnen när en tegelsten kommer farandes genom ett fönster och landar bakom soffan...

Du och jag del 10

Frida börjar kippa efter andan, varför ringde hon polisen?! Jävla impulser... 1000 tankar virvlar runt i hennes huvud. Men tankarna avbröts av ett ljud av sirener, hon försökte ställa sig upp men hennes vrickade fot gjorde förskräckligt ont. Hon hörde upprörda röster ifrån köket. Hon haltade mot trappen och tog ett steg i taget, väldigt försiktigt, och hela tiden hörde hon rösterna ifrån köket. En av poliserna, en kvinna i ca. 20 års-åldern såg Frida och sprang för att hjälpa henne. Dom sa ingenting Frida bara log vänligt mot kvinnan. Väl inne i köket såg hon Erik torka lite blod ifrån läppen med tröjärmen. Hon sneglade på Calle som stod och höll ett ihop vikt papper under näsan. Usch vilket bråk, tänkte hon. Sedan avbröt en av poliserna tystnaden.

- Jaha, och vem av dom här bröt sig in? Frågade han med brummande röst.

- Han med den gröna tröjan, Calle. Sa Frida och hon såg hur Calle blängde på henne.

Den kvinnliga polisen blev tårögd och gick fram till Calle.

- Vad tror du mamma kommer säga nu? Din jävla idiot, låt mig gissa, du har våldtagit henne också va? sa hon förbannat.

Polisen sneglade på Frida, och Frida bet sig tyst i läppen, kollade ner i golvet och nickade sen.

- Men Camilla, lugna ner dig nu.. Svarade Polisen med den brummande rösten.

Polisen, som tydligen heter Camilla, vände snabbt på klacken och rusade därifrån. Ingen förutom Calle verkade fatta något.

- Vad har han gjort egentligen? frågade Polisen med den brummande rösten.

Då drog Frida ut en av köks stolarna, satte sig ner och berättade precis allt Calle hade gjort henne. Polisen med den brummande rösten, som tydligen hette Anders, tog med sig Calle därifrån och sa att han skulle ringa hans föräldrar och Camilla ( Calles syster ) skulle också vara med på förhöret. När dom åkt, brast Erik i skratt.

- Men vad är det som är så roligt? Frågade Frida förvånat.

- Allt, tänk dig, jag kom hit för å kolla till dig och din fot, men det slutar med slagsmål och polis dras med i det hela också, säger Erik och skrattar fortfarande.

Frida studerar Eriks ansikte när han skrattar.

- Du är otroligt vacker, säger hon sedan dröjande.

Erik stannar upp och kollar på henne.

- Hur hårt har inte du slagit huvudet då? Svarar han fåraktigt.

I samma sekund vibbrerar något på bordet och Frida får ett SMS. Hon plockar försiktigt upp telefonen och öppnar smset ifrån Calle:

Din jävla hora, jag trodde jag kunde lite på dig men nu har du skaffat nån ny liten bög. Och jag vet vart du bor. Vänta bara tills jag kommer ut igen då jävlar får du passa dig.

Frida flämtade till och gav telefonen till Erik, som läste det sedan la armen om henne och drog henne till sig och kysste henne mjukt på munnen och viskade:

- Ta det lugnt gumman, detta kommer gå bra.

sedan smeker han henne över håret och börjar vagga henne lite.

Du och jag del 9